Säkerhetsstyrkorna beordras tillbaka - ElBaradei söker ledande roll

Al Jazeera rapporterar nu att inrikesministeriet beordrat sina styrkor tillbaka ut på gatorna runt om i landet imorgon, med undantag för området i centrala Kairo där demonstranterna samlats. Om det verkligen händer är risken för förnyat våld mycket stor. Samtidigt frågar sig många vem som egentligen är inrikesminister – regeringen avskedades ju igår och någon ny har inte annonserats formellt så vitt jag vet, förutom premiärministern Ahmed Shafik.

Samtidigt har den förre IAEA-chefen ElBaradei nu gett sig ut på Befrielsens torg för att tala till demonstranterna – eller snarare hålla en presskonferens mitt ibland dem. ElBaradei möts med skepsis eller sarkasm bland många oberoende egyptiska aktivister och bloggare samt oppositionella på vänsterkanten, som insisterar på att detta är ett folkligt uppror utan politiska ledare. De har fullständigt rätt i det, men i praktiken lär ElBaradei åtminstone på kort sikt spela någon slags politisk roll om militärregimen bryter samman. Han har uppenbarligen redan accepterats som den politiska oppositionens talesman av såväl Muslimska brödraskapet och sekulära partier. Om någon form av civil övergångsregering skulle utses är det mycket troligt att han kommer att ingå där – kanske rentav leda den tills någon form av val kan hållas (med eller utan sedvanlig manipulation).

Om militären istället vägrar göra eftergifter kan massrörelsen på gatorna fortsätta att radikaliseras – slagorden har under dagen på sina håll ändrats från "folket vill att regimen ska falla" till uppmaningar om att Mubarak ska hängas eller ställas inför rätta. Då kan vi få se en helt annan utveckling där ElBaradei snabbt hamnar i skuggan.

Jag har sagt det förut till många som frågat mig om inte den egyptiska revolutionen bara kommer att leda till ett "nytt Iran": USA:s och västvärldens fortsatta stöd för diktaturen medan den mördar sitt eget folk är den bästa garantin för att reaktionära krafter i landet stärks. Det bästa stödet till progressiva krafter i Egypten är däremot internationell solidaritet med folkets kamp för demokrati och rättvisa. Med polisstaten för tillfället satt ur spel pågår nu en intensiv organisering i bostadsområden och på arbetsplatser runt om i landet. Där finns det verkliga fröet till en ny demokratisk ordning.