Ilskans dag i Egypten

Redan i gryningen intog de första demonstranterna Tahrir-torget i Kairo, inför det som utnämnts till "den andra revolutionen" eller helt enkelt bara ännu en "ilskans dag" i Egypten (bloggen Jadalyya som filmklippet ovan kommer ifrån utlovar kontinuerliga uppdateringar under dagen). Bakom protesterna står en lös koalition av ungdomsrörelser och vänstergrupper, och kravlistorna är många (ett exempel på engelska). Några krav som de flesta enats om är dock att civila inte ska dömas i militära domstolar, att alla politiska fångar ska friges, att undantagslagarna ska hävas, att Hosni Mubarak ska ställas inför rätta, att den nationella minimilönen ska höjas och att militärledningen ska presentera en tydlig tidsplan och vägkarta för övergången till demokrati, skrivandet av en ny konstitution, o.s.v. Den huvudsakliga måltavlan för demonstranternas ilska är militärledningen, som häromdagen kritiserades av över 400 bloggare i en organiserad, kollektiv utmaning av censuren.

Dagens manifestation blir en mycket viktigt kraftmätning där de nya ungdomsrörelserna och vänsterns förmåga att mobilisera sina anhängare ställs på prov. Liberala politiker som Naguib Sawiris (också en av Egyptens rikaste affärsmän) har manat folk att stanna hemma och upphöra med strejker och protester överhuvudtaget av hänsyn till ekonomin - men presidentkandidaten och den förre IAEA-chefen Mohamed elBaradei har i sin tur sagt att han kommer att delta. Militärledningen manar folket att respektera demonstrationsförbudet och igår greps flera aktivister på olika platser när de affischerade eller delade ut flygblad inför dagens demonstration. I sitt "brev nr 58 till det egyptiska folket" på facebook varnar militären för att "suspekta element" försöker provocera fram en konflikt mellan folket och armén, och förklarar att man därför kommer att hålla sig borta från Tahrir idag - i praktiken en öppen inbjudan till "motdemonstranter" eller baltagiyya som vill störa eller attackera dagens demonstration.

Hårdast motståndare till dagens protester är landets islamistiska krafter, från al-Jamaat al-Islamiyya till Muslimska brödraskapet. Deras argument varierar: protesterna strider mot sharia, hotar landets stabilitet, är ett försök av ateister och kommunister att stoppa färden mot demokrati (som skulle föra islamisterna till makten), o.s.v. Att landets liberala partier krävt att höstens parlamentsval ska skjutas upp har troligen spelat islamisterna i händerna - de kan hävda att sekulära krafter försöker "kapa" revolutionen och bara är intresserade av demokrati om den för dem själva till makten. Därmed blir det lättare för Brödraskapets konservativa ledarskap att hålla samman sin splittrade rörelse och motivera den allt tydligare alliansen med salafister och andra mer extrema islamistiska grupper. Brödraskapets ledning sätter dock mycket på spel när de så tydligt och kraftfullt tar avstånd från dagens demonstration och ställer sig på militärledningens sida; de riskerar att förlora många potentiella anhängare och i synnerhet unga medlemmar genom att öppet ställa sig på militärledningens sida.

Inför dagen har det cirkulerat rykten om att salafister planerar motdemonstrationer, att affärsmän och politiker tillhörande Mubaraks parti NDP har hyrt tusentals baltagiyya för att infiltrera och attackera demonstranterna på Tahrir, att armén kommer att använda levande ammunition, att bankomater ska sluta fungera och bensinen ta slut på bensinstationerna. En hel del av dessa rykten har nog uppstått av sig själva, andra kan ha planterats i syfte att avskräcka människor från att gå till Tahrir. Statliga medier har återigen tagit upp det gamla temat "utländska element" och varnat för en internationell konspiration mot Egyptens stabilitet.

Stämningarna i veckan har på många sätt påmint om dagarna före den första "dagen av ilska" den 25 januari. När aktivister grips för att dela ut flygblad för det tankarna till det totala förtrycket under Mubaraks era. Samtidigt hade det varit otänkbart för fyra månader sedan att se den radikale socialistiska bloggaren Hossam al-Hamalawy och en representant för Brödraskapets ungdomsrörelse mötas i en direktsänd TV-debatt om dagens demonstration, som man kunde igår. Och oavsett hur det går idag har blotta hotet om nya massprotester redan lett till flera eftergifter från militärledningen. Redan för en vecka sedan frigavs ett hundratal gripna demonstranter, varav många tidigare fått fleråriga fängelsestraff av militärtribunaler. De senaste dagarna har åklagare till slut hänvisat Hosni Mubarak till domstol, den före detta bostadsministern dömts till 5 års fängelse för korruption, och militären lovat att öppna gränsen till Gaza nu på lördag (för alla utom män mellan 18 och 40...). Möjligen symboliska eftergifter men ändå ett tecken på att militären fortfarande fruktar folket.

Uppdatering: Tahrir kl 12 (via Hossam al-Hamalawy):