"Från spontan revolt till organisering"

Min artikel i veckans nummer av Arbetaren Zenit finns på nätet nu.

"Egyptiska kvinnor kräver förändring"

DN har idag en artikel från Egypten där man faktiskt lyckats fånga en väsentlig aspekt av den revolutionen som många medier glömmer bort i den allmänna "nu kommer fundamentalisterna"-hysterin: Att mycket få egyptiska kvinnor betraktat Mubaraks "sekulära" regim som en försvarare av deras rättigheter, och att revolutionen väcker hopp om förbättringar även på detta område i långt större utsträckning än den väcker oro för en konservativ backlash.

Alla som tillbringat någon längre tid i Egypten vet att de sexuella trakasserier som artikeln talar om är ett verkligt problem. Men åtskilliga kvinnliga aktivister som demonstrerat i sju dagar i sträck ihop med tusentals unga män och de senaste nätterna till och med sovit utomhus på Befrielsens torg tillsammans med främlingar vittnar nu om att de aldrig kännt sig så trygga. Som någon skrev i ett inlägg på twitter: "Befrielse tar fram det bästa i människor."

Arbetarklassens revolution

Samtidigt som dagens massdemonstration i Kairo byggs upp berättar en aktivist med goda kontakter inom den egyptiska arbetarrörelsen att det nu förekommer rapporter om arbetare på privatiserade fabriker – bland annat en textilfabrik i Helwan söder om Kairo – som ockuperat sina fabriker, förklarat de utländska ägarna "avskedade" och utropat sina arbetsplatser som "arbetarstyrda".

Utvecklingen är inte förvånande: de senaste årens våg av vilda strejker och sociala protester har utan tvekan bidragit till att bana väg för den revolution som nu utspelas i Egypten. Med polisstaten satt ur spel finns plötsligt ett utrymme för organisering kring sociala och ekonomiska krav som undertryckts (med våld) i årtionden. Detta är också en anledning till att vänstern i Egypten på sikt kan komma att spela en roll som långt överträffar dess nuvarande numerära styrka; vänstern är helt enkelt den enda politiska rörelse som på allvar formulerar de krav på konreta steg mot social rättvisa som de revolterande massorna ställer – vid sidan av kraven på politiska rättigheter.

Om regimen faller kommer det naturligtvis bli en hård strid om detta: den liberala och konservativa oppositionen (Muslimska brödraskapet) kommer inte utan vidare acceptera arbetarnas konfiskering av privata investerares egendom eller andra radikala handlingar som hotar "världsmarknadens" förtroende för den egyptiska ekonomin.

Två artiklar till på samma tema:

Andreas Malm: De visar vägen.

Juan Cole: Egypt's Class Conflict.

P1-morgon: "Oppositionen kraftsamlar"

Talade kort om Egypten i P1-morgon idag, lyssna på inslaget här.