Nyliberalismens revansch

Läs gärna mitt senaste inlägg på Egypt and Beyond om den upptrappade repressionen och nyliberalismens revansch i Egypten.

210 år av urban tillväxt

För historienördar och humanekologer: Mostafa Hussein har hittat en karta över Kairo från Napoleon-tiden som han kombinerat med en bild från Google Earth för att visa stadens utbredning de senaste 210 åren. Ganska fascinerande – och skrämmande. Notera hur staden och omgivande byar breder ut sig över den bördiga jordbruksmarken, en expansion som tidvis slukat mer mark än den landet vunnit genom oerhört kostsamma storskaliga damm- och bevattningsprojekt.

Idag är Kairo en av världens verkliga megastäder med 15-20 miljoner invånare, beroende på hur man räknar. Men det är alltför vanligt att detta förklaras som ett naturligt resultat av befolkningsexplosionen. Enligt vissa beräkningar lever 40 miljoner Egyptier, mer än halva befolkningen inom 100 kilometers avstånd från Kairo – delvis av geografiska skäl (stora delar av Egypten är ju öken) men också ett tecken på en extrem ekonomisk obalans mellan landets olika delar.

En viktig drivkraft bakom den snabba urbaniseringen under efterkrigstiden har också varit de extrema klyftorna på landsbygden, som sedan 70-talet förvärrats av strukturanpassningen av jordbruket (enligt ett väl etablerat mönster) och nyliberala jordreformer som under 90-talet drev uppemot en miljon småbrukare från sin mark.

Så här kan det se ut på nära håll när slummen breder ut sig över grönområden, i det här fallet Ard el-Lowa i västra Giza:

Egyptierna sörjer Sovjetunionen?

Det egyptiska folket går återigen mot strömmen: Tjugo år efter Berlinmurens fall presenteras en opinionsundersökning som visar att 75 procent av egyptierna beklagar Sovetunionens fall, samtidigt som de är besvikna över det "kapitalistiska systemet" och önskar en större statlig inblandning i ekonomin.

Uppriktigt sagt är jag förvånad över den här siffran (jag har aldrig hört någon egyptier tala väl om Sovjetunionen), men den är fullt begriplig om man ser saken i dess rätta sammanhang. Jag tvivlar till exempel på att flertalet egyptier vet särskilt mycket om förhållandena i Sovjetunionen. Däremot har de själva en högst påtaglig erfarenhet av övergången från en "socialistisk" eller snarare korporativistisk eller statskapitalistisk ekonomi till en oligarkisk och korrumperad rövarkapitalism, som gjort flertalet fattigare utan att de fått se en skymt av de ökade politiska friheter som följde med kommunismens fall i de flesta länder i det forna östblocket. 

Till skillnad från medborgarna i central- och östeuropa har Egyptierna alltså all anledning att sörja den fria marknadens triumftåg över världen men mycket få skäl att fira. När minnet av Sovjetunionens förbrytelser (inte minst invasionen av Afghanistan) nu förbleknar och hamnar i skuggan av nutida amerikanska koloniala äventyr är det kanske inte märkligt att socialismens idéer återuppstår i ett land som Egypten.

Egyptens katastrofala sociala experiment

Jack Shenker (en bekant från Kairo och en av mycket få västerländska journalister i Egypten som regelbundet söker sig utanför huvudstadens fashionabla förorter för att rapportera om det som majoriteten av befolkningen kallar för "verkligheten") skriver för The Guardian om hur årtionden av nyliberala reformer gjort de rika rikare - men inneburit en katastrof för merparten av befolkningen:

Egypt is now a glitzier, more prosperous land with pharaonic-style riches to match its pharaonic-style leader (now entering his 29th year in power). Except, as the GAFI report inconveniently points out, 90% of the country has yet to see any of the bounty. Foreign investment has been largely channelled into sectors like finance and gas which create few new jobs. While national resources like natural gas have been sold at subsidised rates to the tycoon owners of iron and fertiliser factories, the cost of ordinary commodities like bread and cooking oil has spiralled. In fact since the IMF began hauling Egypt's economy into modernity, Egyptians have got steadily and dramatically poorer: when structural adjustment began 20% of the population were living on less than (inflation-adjusted) $2 a day; today, that figure stands at 44%. In the past decade, when GDP growth was at its strongest, absolute poverty has climbed from 16.7% to almost 20%. Chomsky called neoliberalism "capitalism with the gloves off"; it's hard, looking at this jumble of statistics, to discern anything but a shameless hit-and-run job perpetrated by a tiny band of Egypt's business elite.

Inget av detta är nytt - vad som är uppseendeväckande är att samma slutsatser nu presenteras i en rapport från den statliga investeringsmyndigheteten GAFI. Jack Shenker skriver: 

Of course this isn't the first time that conservative economic theory has proved to have a catastrophic effect on the lives of ordinary people, especially in poorer countries, but this report – sponsored by the very government it criticises – is a particularly powerful example of just how dangerously flawed the idea is that making the rich richer can be a engine of society-wide economic progress.

Timothy Mitchell argues that neoliberalism's triumph is its double-thinking: it encourages the most exuberant dreams of private accumulation and yet aggressively narrows public discussion so that "the collective well-being of the nation is depicted only in terms of how it is adjusted in gross to the discipline of monetary and fiscal balance sheets". Nowhere is that truer than in Egypt, a doublethink society where the ruling National Democratic Party can use its annual conference (held last weekend) to congratulate itself on wearing a western-tailored economic straitjacket while millions struggle to meet their basic daily needs.

The conference was entitled "Just for you". Whom that "you" was wasn't specified, but it can't have been any of the 90% shut out of Cairo's miraculous economic boom. As the eminent Egyptian economics professor Galal Amin argues, "Those who continue to preach the trickle-down theory are likely to be the ones who do not really care whether anything trickles down at all."