Sunday, July 7, 2013

En kupp och tusen obesvarade frågor

Medan debatten om huruvida kuppen i Egypten verkligen ska ses som en kupp och spekulationerna om vad det betyder för politisk islam i regionen rasar vidare finns ett antal obesvarade frågor som journalister och analytiker gärna får ta itu med att besvara - utan att för den skull förminska det folkliga upprorets betydelse och legitimitet. Frågorna är i första hand avsedda att ge en aning om hur komplex och svåranalyserad situationen i Egypten är, och många av dem kommer aldrig att bli besvarade. Men ju mer fakta och ju fler pusselbitar som kommer fram desto lättare blir det att förstå den egyptiska revolutionens verkliga utmaningar den närmsta tiden.

1. Hade USA:s regering gett grönt ljus till militärens intervention i förväg? Och i så fall hur långt i förväg, hur aktiva var man i utformningen av al-Sisis ultimatum till Morsi och vilka villkor ställdes? (Just USA:s motiv att tvinga bort Morsi - i alla fall just nu - är något svårt att förstå med tanke på att han visat sig vara en god samarbetspartner. Det är en anledning att jag lutar åt att någon sådan sammansvärjning helt enkelt inte existerar i det här fallet).

2. Vilken roll spelade andra krafter i regionen med ett horn i sidan till Brödraskapet, t.ex. Saudiarabien (som nu ironiskt nog firar ikapp med ärkefienden Syrien)? Finns det löften om lån/bistånd till den nya regimen i bakgrunden?

3. Vilken roll har Mubarak-regimens män och säkerhetsapparaten spelat i den här processen? Poliser deltog säkerligen spontant i protesterna mot Morsi men fanns det också en koordinerad plan? I hur mycket av den senaste tidens våld mellan "revolutionärer" och "islamister" har säkerhetsapparaten haft ett finger med (jag tänker t.ex. på DNs rapport om maskerade män med skyddsvästar och automatvapen bland anti-Morsi-demonstranterna på Tahrir i fredags, rapporter om krypskyttar undar protesten utanför republikanska gardet o.s.v.)?

4. Vilka motiv styr militärens agerande utöver stabilitet och de egna ekonomiska intressena? Har t.ex. meningsskiljaktigheter över positionen gentemot Gaza och Syrien spelat in? Stämmer det att militären oroades av Morsis deltagande på en konferens där radikala islamister manade till Jihad i Syrien? Har tilltagande sekteristiskt våld i Egypten - och motsvarande retorik från Brödraskapet - betraktats som ett hot mot den interna säkerheten?

5. Vilken roll spelar IMF-förhandlingarna och den akuta ekonomiska krisen? Har militären tröttnat på att Brödraskapet varit alltför svagt och velande när det gäller "nödvändiga" ekonomiska reformer? Hoppas man att en teknokratisk icke-vald övergångsregrimg ledd av en "apolitisk reformist" som Elbaradei, med uppbackning av en armé som rider på en våg av folklig popularitet, ska driva igenom impopulära och smärtsamma reformer (medan övriga politiska krafter - inklusive Brödraskapet - kan spela rollen av kritiker och plocka poäng inför kommande val)? 

6. Den nya regimens plan för att hantera den akuta ekonomiska krisen är ett av de verkligt stora frågetecknen just nu: hur tänker sig Egyptens liberaler att en icke-vald regering ska bete sig? Har de ens funderat på vikten av att dessa åtgärder har en demokratisk förankring? Tror de att alla de som revolterade mot Morsi vill ha en ekonomisk politik av det slag som de själva förespråkar, eller tänker de sig att konkreta åtgärder kan vänta ett eller två år tills nya val har genomförts?

No comments:

Post a Comment