Julafton för medioker journalistik

När jag bodde i Kairo förundrades jag över hur många högutbildade västerlänningar – ofta amerikaner men även svenskar – som blev förvånade över att höra om tortyr, censur och politiskt förtryck i Egypten. "Men jag trodde Egypten var hyfsat öppet och demokratiskt," var en vanlig kommentar – vilket jag fortfarande hör då och då från personer som besökt landet som turister.

Nu förstår varför. Det börjar dra ihop sig till (sken)val i Egypten, och plötsligt kommer en strid ström av artiklar av reportrar som uppenbarligen saknar alla djupare kunskaper om landet (eller Mellanöstern) och inte har någon ambition att införskaffa några sådana. Bottennappen slår som spön i backen.

Exempel 1 (via Jon Jensen): Journalist besöker flådigt köpcentrum i Beirut, skriver artikel om det egyptiska valets betydelse för arabvärlden.

Exempel 2: Journalist besöker nildeltat, talar med två taxichaufförer och en lokal journalist (för en regimkontrollerad tidning?), kommer fram till att "stödet för Mubarak är starkt bland de fattiga och medelklassen på landsbygden och i små städer." Ursäkta?

Jag har svårt att föreställa mig att lika medioker journalistik skulle accepteras om det handlade om till exempel Iran. Men Egypten är ju "västvänligt" och alltså "hyfsat öppet och demokratiskt" – trots att landet har fler politiska fångar än Burma (förvånad?)