Gårdagens förfärande händelser på fotbollsstadion i Port Said, där minst 74 människor uppges ha dödats när det segrande hemmalagets fans stormade planen och jagade och misshandlade både spelare och fans från Kairolaget al-Ahly (se videoklipp), är i första hand en tragedi för offren och deras anhöriga - och den egyptiska fotbollsvärlden. Men utöver det är det en händelse som oundvikligen kommer att få betydande politiska konsekvenser.
Nästan alla som kommenterat händelserna lägger skulden på inrikesministeriet och militärrådet på grund av den bristande säkerheten på planen. Våld i samband med fotbollsmatcher har visserligen inträffat förut i Egypten, men just därför är säkerhetspådraget i samband med matcher vanligen massivt - även under det senaste årets "säkerhetsvacuum" i spåren av revolutionen. Bilderna från gårdagens match visar dock hur kravallpoliserna på stadion står som paralyserade när kaoset bryter ut, och många vill därför se det inträffade som en planlagd aktion för att straffa Ahly-fansen, som varit mycket aktiva i det senaste årets demonstrationer mot militärrådet och ofta ropar politiska slagord eller hatramsor mot polisen och inrikesministeriet i samband med matcher. I september ledde det till våldsamma sammandrabbningar i Kairo när kravallpolis till synes oprovocerat stormade läktaren under en match. Kontrasten mellan den sortens agerande och polisens passivitet igår kunde inte vara större, och förklarar varför en naturlig reaktion för många egyptier är att skylla gårdagens händelser på regimen. (Uppdatering: läs också det här skakande vittnesmålet från en åskådare)
Det känns lönlöst att spekulera om huruvida det inträffade bara var en "olyckshändelse" eller resultatet av en konspiration, men styrkan i reaktionerna mot militärrådet kan tyckas tala emot teorin att gårdagens händelser var planlagda. Om syftet var att visa behovet av militären och de stränga undantagslagarna som en garant för "säkerheten" i Egypten så visar den här sortens händelser snarare att militärrådet är oförmöget att skapa ordning. Om syftet var att svärta ned fotbollsfansen genom att iscensätta kravaller så har resultatet snarare blivit det omvända: alla talar nu om de döda som martyrer och betonar Ahly-fansens viktiga roll i revolutionen. Å andra sidan är det naturligt att utkräva ett politiskt ansvar när tragedier av det här slaget inträffar, oavsett om det ligger konspirationer, ansvarslöshet eller ren inkompetens bakom.
Betydelsen av gårdagens händelser är desto större eftersom Nadi al-Ahly ("nationens" eller "folkets klubb") är det odiskutabelt populäraste fotbollslaget i Egypten, med rötter i den antikolonialistiska kampen i början på 1900-talet. Fotbollens snudd på heliga status i Egypten gör också att den här tragedins betydelse, i synnerhet i det laddade politiska klimat som revolutionen skapat, knappast kan överskattas. Spelarna i al-Ahly ska ha sagt att de vägrar att spela igen innan de döda har fått "upprättelse", och röster har till och med höjts för en generell fotbollsstrejk tills militären har lämnat från sig makten.
Reaktionerna från politiskt håll har inte heller låtit vänta på sig: Presidentkandidaten Abdelmonein Abulfuttouh fördömde igår "massakern på stadion i Port Said" och tillägger att "revolutionen inte kan tillåta att ultras straffas för sitt deltagande i revolutionen". Muslimska brödraskapet lägger skulden på det inträffade på inrikesministeriet, och en koalition av politiska partier - inklusive både liberaler och salafister - manar det nyvalda parlametet att omedelbart avskeda Kamal al-Ganzouris övergångsregering och utse en "revolutionär regering", och militärrådet att påskynda övergången till civilt styre.
Det råder ingen tvekan om att tragedin i Port Said och det politiska efterspelet kommer att ge extra kraft åt de fortsatta gatuprotesterna mot militärrådet. Redan idag planeras en protestmarsch till inrikesministeriet i Kairo, och det är uppenbart vem ilskan riktas mot: På tågstationen i Kairo samlades folk igår kväll för att ta emot hemvändande Ahly-fans, och skanderade bl.a. att "folket vill att fältmarskalken (militärrådets chef Tantawi) ska hängas".
Media: Aftonbladet 1, 2. Svd, DN.
No comments:
Post a Comment