Igår firades arbetarrörelsens dag på Tahrir-torget i Kairo, under betydligt mer ordnade former än förra året då firandet slutade i Kaos. Att vänstern och arbetarrörelsen fritt kan tåga genom Kairo och framföra sina krav på social rättvisa på Tahrirtorget utan att mötas av brutal repression är en välbehövlig påminnelse att den egyptiska revolutionen är långtifrån död. De framväxande folkrörelserna förblir den viktigaste källan till hopp för alla som vill se en demokratisk utveckling i Egypten och regionen på lång sikt.
Tyvärr överskuggas första maj-firandet av det brutala våldet i Kairo idag. Minst 11 personer uppges ha dödats (uppdatering: nu uppges 20 vara dödade) efter att civilklädda män attackerat demonstranter som slagit läger utan för försvarsministeriet i Kairo-stadsdelen Abassiya sedan i fredags. Demonstrationen var från början en protest mot att den ultrakonservativa presidentkandideten Hazem Abu Ismail uteslutits från presidentvalet, men efter att demonstranterna angripits av civilklädda män - baltagiyya - med skjutvapen och tillhyggen i lördags anslöt sig andra aktivister. Bland annat besökte den vänsterradikale presidentkandidaten Khaled Ali demonstranterna i måndags för att visa sitt stöd. Samtidigt försökte en talesman för Abu Ismails kampanj distansera sig från demonstranterna, som inte hörsammat Abu Ismails maningar om att avbryta protesten.
Flera presidentkandidater har idag känt sig tvingade att tillfälligt avbryta sina valkampanjer i protest mot våldet. De flesta partier bojkottar också ett möte som militären hade sammankallat idag för att diskutera presidentvalet och den nya konstitutionen. Ett brett spektrum av politiska rörelser lägger ansvaret militärrådet och den av militären utsedda regeringen och manar till protester i solidaritet med demonstranterna utanför försvarsministeriet idag och en massprotest mot militärstyret på fredag - både i Kairo och Alexandria, där aktivister manar till en likadan sit-in utanför det regionala militärhögvarteret i Sidi Gaber.
I skrivande stund har ett demonstrationståg lämnat Fatah-moskén i centrala Kairo för att ansluta sig till demonstranterna i Abassiya och nya sammandrabbningar mellan demonstranter och kravallpolis har brutit ut i närheten av försvarsministeriet.
Allt detta sker mot bakgrund av ett tilltagande politiskt kaos: Flera presidentkandidater har uteslutits av formalistiska skäl samtidigt som någon klar fördelning av makt mellan parlamentet och den kommande presidenten inte existerar, Muslimska brödraskapet och militären är i luven på varandra på grund av juntans vägran att låta parlamentet utse en regering, och försöken att bilda en kommitté för att skriva en ny konstitution har havererat - delvis på grund av islamisternas försök att dominera processen, men ytterst för att militären från början dikterat vilkoren för övergångsperioden istället för att lämna ansvaret till civila politiska krafter.
Läget i Egypten är komplicerat och befolkningen är troligen mer kluven än någonsin, samtidigt som de statliga mediernas propaganda mot demonstranterna är lika uppskruvad som vanligt. Men det är uppenbart att händelserna i Abassiya inte enbart är en angelägenhet enbart för Abu Ismails hängivna anhängare - "Hazemun" som de börjat kallas på grunda av den växande personkulten kring den utan tvekan reaktionäre advokaten/predikanten - utan också blivit en katalysator för det uppdämda missnöjet med militärstyret. Mycket tyder på att protesterna kommer att fortsätta - och därmed är risken stor för ännu mer våld.
Uppdatering: Filmkollektivet Mosireen har gjort en film om händelserna, nu med engelsk text:
I media: DN, SvD
No comments:
Post a Comment