Som väntat tar regeringspartiet NDP hem en förkrossande seger i det egyptiska valet. Efter första omgången har NDP fått 217 platser och "oppositionen" (det vill säga de lagligt erkända oppositionspartierna som anklagas för att kohandla med regimen om sina symboliska mandat) 5, medan 3 har gått till oberoende kandidater. Det blir en andra valomgång i 283 valkretsar där ingen kandidat fick mer än 50 procent i första omgången, men allt tyder på att de allra flesta kommer att gå till regimens parti – på många platser är både de kvarvarande kandidaterna rivaler från NDP.
TT rapporterar att oppositionen går mot ett "svidande nederlag" i Egypten men påpekar samtidigt att "i detta val har också regimkritiker fått visst utrymme." Det är fullständigt uppåt väggarna menar jag. I själva verket är det ungefär så varje val i Egypten beskrivits sedan Mubarak kom till makten 1981: som långtifrån fritt men ändå ett litet litet steg mot en demokratisk öppning. Sådana påståenden har mer att göra med vår egen självbild än verkligheten i Egypten – hela västvärlden betraktar ju Mubarak som en lojal allierad.
Många bedömar menar tvärtom att det här valet varit det minst fria sedan Mubarak kom till makten. De senaste månaderna har mediefriheten inskränkts ordentligt och hundratals oppositionella arresterats. Själva valdagen präglades av systematiskt fusk och omfattande våld. Filmklippet nedan är ett av många som visar hur det gick till på många platser. Här bryter polisen upp en fredlig (och liten) demonstration mot valfusk i Abu Humus i Beheira-provinsen med hjälp av gummimantlade kulor på nära håll (vilket är direkt livsfarligt) och civilklädda baltaghiyya.
No comments:
Post a Comment