Thursday, September 9, 2010

Yes we can... ElBaradei leker Obama

Den förre IAEA-chefen och egyptiske "oppositionsledaren" (som han allt oftare beskrivs i västerländska medier) Mohammed ElBaradei har idag publicerat en video på YouTube där han riktar ett budskap till "Egyptens ungdom" med anledning av att han med hjälp av Muslimska brödraskapet ska ha samlat in en miljon underskrifter för kraven på politiska reformer.



Min hastiga och ofullständiga översättning:
*ElBaradei tackar Egyptens ungdom för det arbete som de utför för att förändra Egypten, till ett land där alla lever i frihet och värdighet, utan fruktan för sig själv eller sin familj.
*Det här är en enastående period i Egyptens historia. Inte sedan 1919 (året för en massrevolt mot den brittiska ockupation) har en miljon underskrifter samlats in för rätten till frihet och social rättvisa.
*Hela världen ser på vad som sker i Egypten idag med beundran.
*ElBaradei gör allt som står i hans makt för att nå förändring, bland annat genom att avslöja det rådande systemets förbrytelser, arresteringar och tortyr.
*Det är en grundläggande och viktig poäng att det vi talar om inte är en intern fråga, vi talar om människans frihet, om social rättvisa, om rätten till utbildning och hälsa. Vi talar om mänskliga värden som alla människor strävar efter. Talet om "utländsk utblandning" är struntprat.
*I början hånades vi när vi började samla in underskrifter, men nu göra de styrande samma sak. Jag vet att ni ungdomar är frustrerade och önskar se förändringen hända imorgon, men vi måste ta ett steg i taget.
*Eftersom regimen vägrat gå med på något av våra krav kommer jag att bojkotta valet. Vi måste vägra ställa upp på detta skådespel. Men det är min personliga åsikt. Det finns andra som säger att valet är ett tillfälle att engagera människor och öka deras medvetenhet, och det är också en respektabel ståndpunkt.
*Demonstrationer kan vara ett viktigt redskap, men vid rätt tidpunkt och efter noggrann planering. Jag vill inte gå ut på gatan med trettio personer, därför börjar jag med att samla namnunderskrifter. När alla andra medel misslyckats kommer vi att överväga massiva demonstrationer.
*Regimen har hittills inte velat diskutera något av våra krav. De vill inte diskutera varför sju miljoner egyptier saknar rösträtt (jag misstänker att detta syftar på de egyptier som bor utomlands) eller inrättandet av en oberoende komission för att övervaka valet.
*Idag har vi inte ens rätt att gå ut på gatan och demonstrera utan att få tillstånd. Vi följer lagar som britterna skrev på 20-talet. Vi lever under en repressivt system som inte kan överleva, men förändringen kommer.
*Vi måste alla delta. Jag hoppas att en miljon snart blir tre miljoner. Jag önskar att vi innan det kommande presidentvalet (2011) är tio miljoner, tjugo miljoner.
*Alla organisationer och rörelser som och arbetar för förändring måste arbeta tilsammans mot samma mål. Målet måste vara större än våra skiljaktigheter, målet är demokrati och varje individs rätt att uttrycka sig frihet. I slutändan är det folket som ska välja.
*Var inte rädda - de kan arrestera tio, hundra eller tusen men de kan inte arrestera hela det egyptiska folket.
*Den som vill ha förändring måste betala ett pris.
*Egyptens ungdom representerar hoppet om förändring. Jag är med er, och kommer att förbli med er i kraven på förändring och göra allt jag kan för att förverkliga våra krav. Egypten ska ännu en gång bli friheten och kulturens fyrbåk..."
Säga vad man vill om ElBaradei, men någon lysande retoriker är han inte (det krävs inga arabiskakunskaper för att se). Jag tvivlar på att detta tal kommer att verka särskilt inspirerande på Egyptens unga demokratiaktivister. Och ElBaradeis sätt att försvara sig mot anklagelserna om att han skulle vara en utländsk agent kommer inte falla i god jord hos andra oppositionsgrupper; jag misstänker att han behöver visa upp lite mer patriotism för att vinna förtroende hos fler än en handfull övertygade liberaler och egyptier bosatta i USA. Kanske överskattar han också sin egen betydelse – det är inte troligt att han kommit i närheten av en miljon underskrifter utan hjälp av Muslimska brödraskapets tiotusentals anhängare.

Centret för socialistiska studier kritiserar också ElBaradei för att han i ett möte med fackliga ledare bett om arbetarnas deltagande i kampen för politisk förändring – samtidigt som han vägrar stödja deras krav på ett stopp för privatiseringspolitiken eller att överhuvudtaget närmare definiera vad han menar med "social rättvisa." På en fråga om varför han inte uttalat sitt stöd till de arbetare som förra månaden ställdes inför en militärdomstol svarade ElBaradei att han inte kände till fallet... Att ElBaradei träffar fackliga ledare tyder på att han åtminstone förstått den växande egyptiska arbetarrörelsens betydelse. Möjligen kan de också lära honom ett och annat om politik.

No comments:

Post a Comment